Plommon är en oemotståndlig tidig frukt på hösten som det är lätt att föräta sig på! Efter bara några få frukter så känns det ofta som om man har ett helt lass sten i magen så ta det lugnt och ät inte för många!
I de flesta svenska trädgårdar finns minst ett plommonträd och i de allra flesta fall rör det sig om sorten Victoria som ger rödgröna frukter i mängd. Denna sort är mycket bördig och den kan ge helt överfyllda träd som nästan säckar ihop av tyngden. Faktiskt innebär detta även i de flesta fall att trädet sällan blir gammalt (maximalt 20 år) eftersom det så småningom kollapsar då grenar fläks upp och rasar i marken av tyngden hos plommonskörden. Den myckna skörden är inte heller särkilt önskvärd eftersom den i de flesta fall innebär att frukterna blir små och tämligen smaklösa. Detta kan åtgärdas genom gallring men det är verkligen fråga om ett hästjobb (uppemot 90 % av karten bör egentligen plockas bort!).
Jag kan rekommendera en annan utväg för den som verkligen vill ha en god och användbar plommonsort men ändå så liten arbetsinsats som möjligt. Plantera sorten Jubileum (se bilden ovan) och du får ett förnämligt plommon. Denna sort sätter väldigt lite kart men ändå tillräckligt för att du skall få en fullödig skörd av intensivt mörkröda och stora plommon. Smaken är mycket lik välutvecklade exemplar av sorten Victoria. En annan mycket god sort är exempelvis Reine Claude vars stora gula plommon är fantastiskt goda. Nackdelen med denna sort är att träden är mycket starkväxande.
Plommon "Jubileum"
En svår fiende som hotar kvaliteten på plommonskörden är angreppen av den s k plommonsstekeln på våren. Denna insekt lägger ägg i karten och sedan utvecklas larverna inuti frukterna. Man kan se dessa angrepp som svarta märken i ytan på den gröna karten. Dessa insektsangrepp kan knäcka den mest fanatiska plommonälskare när man just insett att man precis knaprat i sig en sisådär 66 % av en stekellarv. Jag har prövat en intressant bekämpning av dessa insekter bestående av s k feromonfällor som man hänger upp i trädet strax efter blomningen. Dessa fällor lockar till sig hannarna som fastnar i de klibbiga remsorna. Honorna kan fortfarande lägga ägg i karten men det utvecklas alltså inga larver om inte angreppet är mycket utbrett. Fällor av samma typ finns för övrigt även för äpplen och även här har jag goda erfarenheter. Till och med ett sånt ökänt Rönnbärsmalsår som 1999 lyckades jag få bra kvalitet på främst sorten James Grieve efter att ha använt fällorna. Äpplena hade ett flertal stickmärken från insektshonorna men det fanns ingen mask i äpplena! Vill du prova dessa fällor så kan du köpa dem i välsorterade handelsträdgårdar på våren.
Läs mer om plommon:
Allmänt:
Virtuella
floran: Plommon
LivsmedelsSverige
om Plommon
Fruktexperten
om Plommon
Odla.nu:
Frågor och svar om Plommon